Lektion 6

BLOG FREDAG 1 JUNI 2018 AV KAREN BOLDT

Enlightenment series

Lektion 6: Bygga GEMENSKAP steg för steg

För dem av oss som fortfarande vågar följa nyheterna, skickar de dagliga berättelserna och bilderna som bombar oss meddelande om att vi som samhälle är delade som aldrig tidigare. Rubrikerna förkunnar att vi måste förbereda oss för verkligheten att den ”vi-mot-dem-mentalitet” som genomtränger allt från politik till sociala medier är här för att stanna. Vi får veta att vi är dömda till en ny norm med ohövlighet och icke-inkluderande. För många av oss har det blivit en personlig tillitskris.

Vi har emellertid lektioner från vår egen historia som kan vara till hjälp. Edgar Cayce själv var tvungen att se sin livslånga dröm långsamt upplösas. I februari 1931 upphörde Association of National Investigators och stängde dörrarna till både det helande sjukhuset och Atlantic University. I juni skickade en av hans största anhängare, Morton Blumenthal, som hade gett familjen Cayce ett hem på 35:e gatan, ett brev till dem i vilket de ombads ”att vänligen flytta ifrån huset.” Senare skrev Cayce till en vän: ”Jag ser tillbaka på kaoset och prövningarna, besvikelsen och perioderna av förtvivlan ... Jag försökte granska mig själv och arbetet ... jag undrade ’Gör jag helt fel?’”

I stället för att ge upp började Cayce ge en serie readingar för en liten grupp personer som bad om ”att vägledas ... hur man bäst kan vara en kanal för att presentera för världen den sanning och det ljus som behövs.” [262-1] Den första studiegruppen började med en blandning av individer som inte hade någonting mer gemensamt än ett intresse för Cayce och hans ”readingar”. Med en variation i allt från ålder, religion, civil, social och ekonomisk status kom alla med olika personliga och professionella bakgrunder och erfarenheter. Hur kunde en gift protestantisk pensionerad lärare, en ensamstående katolsk marinofficer och en andligt intresserad hemmafru som var änka hitta en gemensam grund?

Från början var gruppens uppgift att fokusera på sin egen individuella tillväxt och sina egna upplevelser. När de var i tvivel, uppmanades de att vända sig inåt och inte rikta skulden utåt. När delade åsikter uppstod, som de nästan alltid gör när två eller flera personer träffas, var instruktionerna alltid att ”maximera dygderna och minimera skavankerna eller misstagen.”

FÖRSTORA dygderna, förstora det goda, minimera misstagen. Det är inte så, att bra och dåligt inte existerar. De finns besläktade i förhållande till individens medvetenhet. Var medveten om det goda, se och var på jakt efter, leta efter det som är gott i varje själ. Att förstora det gör att misstagen blir mindre och mindre ... [2620-2]

Även om det tog flera år kom Edgar Cayce ur denna dystra tid med en gemenskap som blev byggstenarna för A.R.E. (Föreningen för forskning och upplysning). Denna grupp med olika män och kvinnor omringade och stöttade både honom och ”arbetet” och fortsätter att vara en inspiration idag för att bygga gemenskap steg för steg, grupp för grupp. Idag är vi kallade att bredda våra horisonter och perspektiv på gemenskap. Den expanderar bortom vårt hem, vår kyrka, vårt arbete och vår studiegrupp. Ordets latinska rot betyder att dela gemensamt. Enligt Edgar Cayces readingar är vi alla andliga varelser som har ett fysiskt liv. I så fall inkluderas varje person på planeten! Alla vi träffar är en del av vår gemenskap. Naturligtvis verkar detta begrepp överväldigande att tillämpa på daglig basis. Nerbrutet i mindre steg kan vi alla bygga gemenskap med till och med de allra minsta gesterna - ett leende, ett vänligt ord, en bön.

Att nå ut till andra kan vara obehagligt för många av oss. Medlemmarna i den ursprungliga studiegruppen uppmanades också upprepade gånger att gå utanför sina komfortzoner. Kan du tänka dig hur det var att bli ombedd att meditera på 1930-talet? Det ordet fanns inte i lexikonet hos den övre eliten i storstäderna, ännu mindre i de små städerna i det som då var känt som Tidewater Virginia. Men det finns hopp ... som Cayces readingar säger:

Som erfarenheten är i det fysiska livet, kan man aldrig stå stilla. För det finns kontinuerlig tillväxt, kontinuerlig överföring av möjligheter - för gott, för dåligt. Bara det goda lever vidare. Dåligt faller isär, för det är inte av det eviga - men har varit och är en tillämpning av det som är temporärt i det fysiska livet. [2650-1]

Karen Boldt ingår i personalen hos A.R.E. sedan 2003 och har tjänstgjort på olika avdelningar. För närvarande leder hon studiegrupper och är medlem i Glada Hjälpares böne- och healinggrupp.

Han påminde de närvarande om att var och en av oss är ”vår brors och systers vårdare”. Oavsett var en individ kan vara på jorden - vare sig bredvid eller på andra sidan klotet - har vi ansvar för den personen. Det är empati! Han påminde de närvarande om att det inte räckte med att bara be om global fred, utan i stället behövde vi börja leva enligt uppmaningen ”din nästa såsom dig själv”. Det är empati!

När vi verkligen kan börja leva lika mycket för andra som vi gör för oss själva, kommer vi att förstå inte bara vad empati handlar om, utan vi har uppnått den punkt av Enhet som readingarna menar är vårt kollektiva öde.

Hur du kan arbeta med lektion 6 >> Handledning 6 >>

Affirmation till Lektion 6 >> Affirmation 6 >>