Du är här

Lektion 4

hanö bild klippor

BLOG FREDAG 30 MARS 2018 AV JENNIE E. TAYLOR

Enlightenment series

Lektion 4: Vad tillit betyder för mig

För åtta år sedan valde jag att ha en ögonoperation med laser för att rätta till min syn. En av mina yngre familjemedlemmar, en vuxen brorson, sa att han skulle vara för rädd för att genomgå en sådan operation. Denna brorson är hängiven sin religion - ber ofta för andra, går till kyrkan två gånger i veckan och är lekman vid kyrkliga arrangemang. Jag blev därför verkligt förvånad över hans kommentar. Jag berättade för honom att jag var rädd, men om något skulle hända skulle åtminstone mina ögon vara bedövade! Och jag tänkte för mig själv, att om jag blev blind, skulle jag acceptera det. Det var i det ögonblicket jag riktigt förstod hur min tro hade förändrats sedan jag var ung.

När jag var barn var mitt begrepp om vad det betydde att ha en tro mycket rudimentärt. Jag trodde att om du hade tro, då var du som min brorson, en religiös person. Och om du var ”bra” på att tro, skulle ”bra” saker hända dig. Men så dog min far. Var inte min pappa en bra person? Var inte min mamma, som led av förlusten, en bra person? Och jag då, och resten av mina syskon? Jag var den yngste av sju, blyg och bara nio år gammal. Var det någon brist i min tro som orsakade min fars död? Självklart inte. Jag trodde inte det då. Jag tror det inte nu. Det var det första steget i min tros mognande.

Jag upptäckte Edgar Cayce i tjugoårsåldern när jag började arbeta vid A.R.E. Bara några år senare var jag tvungen att oväntat få öppen hjärtkirurgi för att rätta till ett medfött tillstånd. Under denna prövande tid fanns det stunder av ljus. Mina medarbetare vid A.R.E. ställde in sina semestrar så att jag kunde fortsätta att få betalt under min återhämtning. Detta gav mig en slags tro på mänskligheten som jag ofta ser tillbaka på som en påminnelse om det goda i oss alla. Några år efter min operation dog min mamma. Återigen en möjlighet för mig att tappa tron. Men i praktiken tjänar erfarenheterna kring min mammas död bara till att stärka min tro. Medan hon låg i sjuksängen såg hon änglar. Min syster hade sjungit sången ”Det finns änglar runtom oss” för henne och så snart hon nämnde änglarna, avbröt mamma henne genom att peka på taket i sjukhusrummet och ropa att hon kunde se dem.

Under alla dessa svåra tider kunde jag vända mig till Cayces readingar för andliga guldkorn av visdom, själslig föda vill jag kalla det. Så när jag läste: ”För det finns ingen död ... bara förändring i medvetenhet ...” [2147-1] och ”Håll fast vid din tro på det som är gott. För endast det goda lever, alltid. [2537-1] då hade jag tron att mina föräldrars själar lever vidare.

För tio år sedan började jag dagligen läsa utdrag från readingarna. Edgar Cayce (A.R.E.) hade gått med på Facebook (Facebook.com/edgarcayce) och jag skulle se till att vi gav våra följare ett readingcitat varje dag. För att göra det brukade jag läsa från det lilla (men kraftfulla) häftet Think on These Things och göra mina val att publicera den dagen. Ibland gick jag in på databasen för online-readingar och sökte efter budskap som jag trodde skulle ge hjälp och hopp åt dem som läser dem. Eftersom sociala medier är öppna 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan gjorde jag det varje dag, inklusive helger.

I det dagliga sökandet efter det bästa av det bästa att dela med andra fick jag en bergfast grund som har gett mer styrka till min tro än vad jag någonsin trodde var möjligt.

När min ögonoperation närmade sig var jag nervös och kroppen bokstavligen skakade den morgonen, eftersom min tro inte berättade för mig att jag inte skulle skadas. Den gav mig ingen magisk trollformel för att hålla mig trygg. Vad den gav mig var vissheten att oavsett vad som hände, skulle jag vara okej. Om operationen av någon anledning skulle misslyckas, och det värsta scenariot faktiskt inträffade, och jag blev blind, då skulle livet fortsätta. Och jag skulle anpassa mig till det nya livet och veta att jag hade lektioner att lära och ett syfte att uppfylla, eftersom jag hade tron.

Med åren har jag kommit att inse att inget liv är fritt från tragedier. Varje familj upplever död, sjukdom, olyckor och en myriad av andra utmaningar. Men det är inte vad som händer oss ​​som räknas - det är hur vi svarar på det som händer.

Cayce talade ofta om att vända stötestenar till klivstenar, och i denna reading menar han att klivstenar är en del av lektionen i tro och tillit: ”Sedan kommer lektionen i TRO, som är som ett av stegen i din balansering ...” [262-13]

Readingarna påminner oss ofta att vi ska förstå källan till vår tro och tillämpa den i livet som vårt ideal. ”VET vad du har trott på, och var din tro har blivit placerad.” [262-18]

”Vem har du trott på? Vad är källan till din tro, ditt hopp? Och lev därför så, agera så bland andra, så att du är ett levande exempel på det du tror på. ” [1755-3]

Denna reading påstår vidare att det är livets syfte att ”manifestera ditt koncept av Gud.” Det enklaste sättet som Cayce uttryckte det på var:
”Håll fast vid tron ​​som öppnar dörren till Honom.” [262-30]

Jennie E. Taylor har studerat Edgar Cayces readingar i över 30 år. Hon är sedan länge anställd vid A.R.E. och är dess nuvarande marknadschef. Under nio år arbetade hon som volontär på Virginia Zoological Park och under elva år som handledare vid ett internationellt djurskyddsnätverk. Hennes djupa kärlek och medkänsla för alla djur inspirerade henne att undersöka Cayces readingar i detta ämne. Hon upptäckte då den roll djur och natur spelar på vår andliga väg samt möjligheten att de har sin egen andliga resa och liv efter döden. Hon jobbar för närvarande på en bok i detta ämne och använder samtidigt sina förmågor i djurkommunikation.

Hur du kan arbeta med lektion 4 >> Handledning 4 >>

Affirmation till Lektion 4 >> Affirmation 4 >>

Drivs av Drupal

Theme by Danetsoft and Danang Probo Sayekti inspired by Maksimer