Du är här

Lektion 2

bild landskap i dimma

 

BLOG FREDAG 2 FEB 2018 AV KEVIN J. TODESCHI

Enlightenment Series

Lektion 2: PERSONLIG REFLEKTION

Cayces information utforskar mer insikter när det gäller att förstå symbolikens karaktär än någon annan källa jag någonsin har stött på. Vid mina föreläsningar under årens lopp har jag faktiskt ofta haft möjlighet att berätta att Edgar Cayce, förutom allt annat som publiken kunde associera honom med, verkligen var en mästare i personlig symbolik. Readingarna utforskar symboliken i drömtolkning, att förstå personlig astrologi, diskuterar hur numerologi kan vara till hjälp för individer, undersöker vår Akashakrönika (även kallad ”Livets bok”), undersöker hur symboliken i Uppenbarelseboken är en blåkopia för att förstå personlig medvetandetillväxt, uppfatta vad färgerna i auran betyder, skapa livssigill som mandala av ens styrkor och svagheter och listan bara fortsätter och fortsätter. Det som kanske är viktigast för alla dessa insikter är att alla dessa verktyg är utformade för personlig reflektion och ger varje individ en möjlighet att lära känna sig själv.

”Vem är jag, och varför är jag här?” ”Vad är syftet med mitt liv?” ”Vad kan du berätta om mitt förhållande till den här personen?” ”Varför har jag denna speciella ekonomiska utmaning?” Oavsett vilken den personliga frågan kan vara, är Cayces readingar obevekliga i att var och en av dem - och många, många andra - undersöks i våra drömmar. Utmaningen för de flesta av oss är emellertid att vi inte är predisponerade för att arbeta med drömmar. I allmänhet frågar inte våra föräldrar oss: ”Vad drömde du i natt?” Lärarna is kolan pratar sällan om drömmar, eventuellt med undantag av någon utbildning i psykologi. Men Cayce är mycket tydlig när det gäller drömmarnas betydelse och säger vid ett tillfälle:
Som vi ser, är alla visioner och drömmar givna till förmån för individen, om de bara tolkade dem korrekt… [294-15]

När det gäller symboliken i astrologi, uppgav Cayce i reading [311-10] att ”alla” borde lära sig att förstå astrologi. Det var inte på grund av dagliga horoskop, utan för att astrologi på något sätt innehåller en karta över själens resa strax innan den inkarnerar på jorden. Den kartan innehåller information om själens förflutna, dess styrkor och svagheter, dess önskningar och potential och så vidare. Ur hans perspektiv var planeternas placering vid födelsens tidpunkt samt födelseplatsen i huvudsak en kosmisk ritning över själens individualitet. Cayce använde uttrycket: Således stod universum stilla, så att säga, så att du kunde manifestera under en viss period det som du hade uppnått genom din aktivitet på jorden. [3003-1]

Att förstå astrologi är att känna sig själv.
Med mer än 1 900 readingar som diskuterar individuella tidigare liv, var naturligtvis en undersökning av innehållet i ens Akashakrönika en källa till frekvent utforskning av Cayce och hans samtida. Men det som de flesta av oss idag kanske inte så ofta förstår, är att vi alltid stöter på vår personliga Akashakrönika i de dagliga erfarenheterna, relationerna och till och med i tankarna. Vi är summan av allt vi någonsin har gjort. Varifrån kommer det att vi omedelbart gillar eller ogillar en person som vi träffar första gången? I själva verket plockar vi upp våra relationer exakt där vi slutade. Alla erfarenheter i livet är utformade för att hjälpa oss att bli bättre människor. Akashakrönikan drar oss mot allt vi behöver för att bli en bättre person. Den fria viljan gör det möjligt för oss att ignorera en situation eller en upplevelse för en tid, men orsaken till att den till sist behöver behärskas finns där ändå. Om vi ​​vill se vad vi behöver fortsätta att arbeta på andligt, titta då på de utmanande människor som vi fortsätter att dra till oss. Om vi ​​vill se vad vi måste arbeta med andligt, titta på de människor i livet som vi verkligen älskar och beundrar. Det är att känna sig själv.

Trots att symboliken i Uppenbarelseboken studerades av Edgar Cayce och den ursprungliga bönegruppen i mer än 10 år, är den fortfarande en relativt outnyttjad informationsresurs när det gäller andlig och medveten tillväxt för varje enskild individ – istället för att vara en vision av förmörkelse och yttersta domen eller världens ände, eller att ha något med en ”Antikrist” att göra. Faktum är att ordet Antikrist inte ens finns i Uppenbarelseboken. Readingarna hävdar istället att Johannes syn på Uppenbarelsen i grunden var en personlig erfarenhet av andlig omvandling när hans högre jag krigade med hans lägre jag och så småningom regerade det högsta. Cayces informationen går ännu längre i att den här kampen är något som varje själ till slut kommer att möta:

För visionerna, upplevelserna, namnen, kyrkorna, platserna, drakarna, städerna, är alla inget annat än emblem för de krafter som kan kriga inom individen under dess resa genom materialet… [281-16]

Vad är det som de kläder vi dras till på morgonen skulle berätta om oss själva? Plockar vi något rött eftersom vi behöver lite mer energi? Dras vi till blått eftersom den färgen på något sätt har en känsla av ”själsfrändskap” som vi känner inom oss. Reflekterar våra färger några av nyanserna i vår egen personliga aura, eller dras vi till vissa färger eftersom vi behöver mer av den energiska vibrationen inom vår aura? Eller båda? Cayce menar att auran innehåller en blåkopia för våra tankar, känslor, rädslor, förhoppningar - även våra tidigare liv, och att vårt personliga aurafält hela tiden möter andra aurafält.

En av de många kreativa strävanden som readingarna föreslog personer var att de skulle undersöka att skapa sina egna livssigill - en personlig mandala som de kunde reflektera över som skulle innehålla symboler av hopp och drömmar, liksom styrkor och svagheter. Oberoende av talangen att teckna (eller brist på den) har jag funnit att åhörare över hela världen blivit fascinerade av personliga livssigill och hur sådant som ett fantasifullt dagdrömmeri relativt lätt kan medföra medvetenhet om tidigare liv, personliga styrkor och en önskan om förändring.

Dessa är bara några av de många sätt som Cayces readingar föreslår hur personlig symbolik i själva verket kan användas som ”tecken längs vägen”. Verktyg för att hjälpa oss att övervinna våra brister och istället dra fram det bästa jaget, ideala jaget, gudomliga jaget som vi äger inom oss.

I det antika Grekland kom besökare från hela den kända världen till Delfis Apollotempel för att söka visdom. Över ingången till templet hälsades besökarna med en guldinskription som var avsedd att påminna om den ultimata vägen till Visdom: ”Gnothi Seauton”, som översatt blir ”Känn dig själv”. Att lära känna sig själv är till syvende och sist det som utforskning av personlig symbolism gör för var och en av oss, för det når fram till kärnan, vår identitet, det undermedvetna arrangemanget som går in för att skapa den vi verkligen är. I en reading 1924 sa Cayce:

Studiet från den mänskliga ståndpunkten, av undermedvetna, subliminala, psykiska, själsliga krafter, är och borde vara det stora studiet för den mänskliga familjen ... När man förstår sig själv och sitt förhållande till sin Skapare, sin plikt till sin granne, sin plikt mot sig själv, kan det inte, kommer det inte att vara falskt för människan eller dess Skapare. [3744-5]

Edgar Cayce var en mästare i att använda symbolism och symbolisk tolkning. När vi arbetar med dessa speciella verktyg i vår personliga reflektion kan vi verkligen lära känna oss själva, vårt förhållande till varandra och vårt kollektiva förhållande till Skaparen

Kevin J. Todeschi är chef för A.R.E. (Association for Research & Enlightenment) och Atlantic University (AU). Han har studerat Cayce-materialet i 35 år, är en uppskattad föreläsare och en produktiv författare. På svenska finns Edgar Cayce om Akashakrönikan, Tolv Lektioner i Andlig Utveckling och Edgar Cayce om Vibrationer – Kraft i Rörelse.

Hur du kan arbeta med lektion 2 >> Handledning 2 >>

Affirmation till Lektion 2 >> Affirmation 2 >>

Drivs av Drupal

Theme by Danetsoft and Danang Probo Sayekti inspired by Maksimer